1 O du, som ännu i synden drömmer,
Betänk dock väl,
Att du för jorden ej fåvitskt glömmer
Din arma själ!
Hvar skall du hamna en gång till sist,
Då världen dårat dig med sin list?

2 Ack, vakna upp och förskräcks för faran
På mörkrets vag!
Hvi vill du längre bli qvar i snaren?
Nej, hellre såg:
Jag är en syndare inför dig,
O Gud, misskunda dig över mig!

3 Hör, Jesus kallar och vänligt bjuder:
O, kom till mig!
Hans milda stämma i ordet ljuder:
Besinna dig!
Ack, lyssna snart till hans hulda röst,
Det är ju hans, som dig återlöst!

4 Men märk ock väl, att han vill ditt hjärta
Odeladt ha!
I ok med världen, till Jesu smärta,
Du må ej dra.
Två herrar tjäna, det kan du ej;
Du mäste såga den ene nej.

5 Gif dig åt Jesus, se, det är lycka
För evig tid;
Låt honom själf dig till bröllop smycka
Med nåd och frid.
I hans rättfärdighets dyra skrud
Du står fullkomlig och täck för Gud.

6 Men kan ditt hjärta nu fröjdfullt sjunga
Om Jesu blod,
Så vittne äfven din lösta tunga,
Att Gud är god.
O, må vi hylla vär Jesus kär,
Så få vi mötas i glädjen där!